Idag var det dax. Hade en bokad tid för tatuering. Berits tassavtryck.
Kraftigt förminskad förstås :o) Har länge tänkt på att jag skulle vilja ha en tatuering efter Berit. Funderade på ett porträtt men tog mitt förnuft till fånga :o) En svart hund är svårt att få bra som tatuering. Vet ju hur svårt det var att fota henne bara. Ljuset var tvungen att vara perfekt. Kom på att jag hade ett tassavtryck från henne. Tänkte att det kunde man ju göra nåt av. Efter lite ideer blev det ett resultat. Ett bestående resultat. Ett minne för livet...
På bilden har jag precis tagit bort plasten och bara sköljt av armen. Därav lite färgrester och lite intorkat blod :o)
Min älskade Berit är nu förevigad på min arm. 9 tassavtryck är det. 9 år blev Berit. Och så slängde jag in 2 rosa hjärtan bara för att jag gillar hjärtan och jag gillar rosa :o)
Lite mer bilder på Berit...
Kraftigt förminskad förstås :o) Har länge tänkt på att jag skulle vilja ha en tatuering efter Berit. Funderade på ett porträtt men tog mitt förnuft till fånga :o) En svart hund är svårt att få bra som tatuering. Vet ju hur svårt det var att fota henne bara. Ljuset var tvungen att vara perfekt. Kom på att jag hade ett tassavtryck från henne. Tänkte att det kunde man ju göra nåt av. Efter lite ideer blev det ett resultat. Ett bestående resultat. Ett minne för livet...
På bilden har jag precis tagit bort plasten och bara sköljt av armen. Därav lite färgrester och lite intorkat blod :o)
Min älskade Berit är nu förevigad på min arm. 9 tassavtryck är det. 9 år blev Berit. Och så slängde jag in 2 rosa hjärtan bara för att jag gillar hjärtan och jag gillar rosa :o)
Lite mer bilder på Berit...
Sovkompisar :o)
Finaste
Blöt. Notera dock att hon är torr på ryggen. Man vill ju inte förstöra frisyren helt. Fast å andra sidan var det tillräckligt mycket vatten som rymdes i pälsen på benen, kragen och magen om man frågar mig :o)
Som sagt...alltid torr på ryggen.
Berit har typ simmat 2 gånger i sitt liv. En gång när jag gick ut med henne där det var långgrunt. Och en gång när hon plumsade i ofrivilligt. Denna vattenhund var inte mycket för vatten. Tokfian...
Nu när jag har tatueringen så känns det lite som att jag har fått tillbaka en del av mig som dog med Berit. En liten del i alla fall.
Töntigt, jag vet...
Den senaste tiden har jag varit lite besatt av att kolla nuffar på Instagram. Tänker att jag kanske skulle ha en sen när dom andra gått vidare. Men det är ju inte nuffe i sig jag vill ha. Jag vill ju ha Berit. Tänk om man visste att Berit återfötts i en ny nuffe? Skulle inte tveka en sekund på att skaffa den då. Fast utan alla veterinärbesök och sömnlösa nätter förstås :o)
Men så funkar det ju inte. Jag får nöja mig med att titta på hennes fina avtryck på armen. Och känna avtrycken i mitt hjärta...





