↧
Jag har världens sötaste rattmuff
↧
Vardagsbild 5/5
↧
↧
Var är snön?
Jag är inte världens största fan av vinter och snö men den har ju sin charm. Klart mycket bättre än det väder vi har nu i alla fall.
Är så trött på detta gråa och skitiga väder. Hundarna är konstant leriga, hemmet är konstant grusigt och var fan är solen?
Med snö blir det rent och torrt ute. I alla fall hemma hos mig. Här är alltid snön vit och eftersom det inte saltas här i skogen blir det aldrig geggigt.
Hundarna är i behov av att schamponeras. Har till och med slagit till på att köpa hundschampo (istället för såpa). Men det känns ju inte som nån bra ide när hundarna blir skitiga på direkten igen.
Är så trött på detta gråa och skitiga väder. Hundarna är konstant leriga, hemmet är konstant grusigt och var fan är solen?
Med snö blir det rent och torrt ute. I alla fall hemma hos mig. Här är alltid snön vit och eftersom det inte saltas här i skogen blir det aldrig geggigt.
Hundarna är i behov av att schamponeras. Har till och med slagit till på att köpa hundschampo (istället för såpa). Men det känns ju inte som nån bra ide när hundarna blir skitiga på direkten igen.
Förra vintern...
Det behöver ju inte komma flera meter snö även om Tjejen skulle tycka att det var jättebra :o)
Ett par decimeter i alla fall och att det är några minus ute så skiten ligger kvar.
Vare sig jag gillar det eller inte så tycker jag nog att julen ska vara vit...
↧
Svårt att vara still
Jag kan erkänna att jag ibland har lite svårt att vara still. Alltid finns det nåt som kan dammas, torkas eller plockas med. Peter brukar ibland fråga vad jag har för bokstavskombination när jag står och rör i grytan på spisen med ena handen och kör dammsugaren med andra :o)
Jag är förkyld sen ca 1 vecka tillbaka. Fruktansvärt irriterande tycker jag. Hade jag inte haft hundarna hade jag nog kanske kunnat tagit det lugnt. Men nu är det så att jag får så lätt dåligt samvete när dom inte får det dom behöver. Jag vet ju innerst inne att dom inte dör av att gå korta promenader i en vecka eller två medans jag kurerar sig. Men ändå...
Det som är jobbigt med just förkylning är ju att det sitter i så jävla länge. Jag kanske är riktigt sjuk i en vecka men sen går jag och drar med skiten i flera månader. Lite småsnorig och hostig, ena stunden känner jag mig bra och andra jätterisig. Fram och tillbaka, fram och tillbaka tills det släpper. Och den dagen jag upptäcker att jag inte längre är sjuk, är samma dag jag undrar hur länge jag varit frisk utan att notera det.
I normala fall när jag är sjuk så kan jag bara släppa hundarna så får dom roa sig själv en stund och sen går vi in. Det är fördelen med att bo i skogen utan grannar :o)
Men nu är det ju så att Sonia löper. Känns ju inte som en briljant ide att släppa henne då. Även om jag tycker att hon inte är intresserad av pojkar så vet man ju inte. Dumt att chansa liksom.
Så idag kände jag att jag måste låta dom få röra på sig lite. Vi tog en sväng i skogen.
Under promenaden kände jag behov av två saker:
1: NÄSDUKAR!!!! - jag, mitt pucko, glömde att ta med näsdukar. Mot slutet av promenaden vågade jag knappt böja mig fram i rädsla för att jag inte skulle kunna få stopp på snoret :o)
2: Pannlampa - ja, det blir ju mörkt rätt tidigt nu och det hade jag ju ingen som helst tanke på när jag började gå. Fick väldigt bråttom hem kan jag säga :o)
Några (pissiga) bilder från mobilen...
Jag är förkyld sen ca 1 vecka tillbaka. Fruktansvärt irriterande tycker jag. Hade jag inte haft hundarna hade jag nog kanske kunnat tagit det lugnt. Men nu är det så att jag får så lätt dåligt samvete när dom inte får det dom behöver. Jag vet ju innerst inne att dom inte dör av att gå korta promenader i en vecka eller två medans jag kurerar sig. Men ändå...
Det som är jobbigt med just förkylning är ju att det sitter i så jävla länge. Jag kanske är riktigt sjuk i en vecka men sen går jag och drar med skiten i flera månader. Lite småsnorig och hostig, ena stunden känner jag mig bra och andra jätterisig. Fram och tillbaka, fram och tillbaka tills det släpper. Och den dagen jag upptäcker att jag inte längre är sjuk, är samma dag jag undrar hur länge jag varit frisk utan att notera det.
I normala fall när jag är sjuk så kan jag bara släppa hundarna så får dom roa sig själv en stund och sen går vi in. Det är fördelen med att bo i skogen utan grannar :o)
Men nu är det ju så att Sonia löper. Känns ju inte som en briljant ide att släppa henne då. Även om jag tycker att hon inte är intresserad av pojkar så vet man ju inte. Dumt att chansa liksom.
Så idag kände jag att jag måste låta dom få röra på sig lite. Vi tog en sväng i skogen.
Under promenaden kände jag behov av två saker:
1: NÄSDUKAR!!!! - jag, mitt pucko, glömde att ta med näsdukar. Mot slutet av promenaden vågade jag knappt böja mig fram i rädsla för att jag inte skulle kunna få stopp på snoret :o)
2: Pannlampa - ja, det blir ju mörkt rätt tidigt nu och det hade jag ju ingen som helst tanke på när jag började gå. Fick väldigt bråttom hem kan jag säga :o)
Några (pissiga) bilder från mobilen...
Sonia överväger om hon det är värt att gå i kalla snön :o)
Ja men kolla...vilken skärpa
Tjejen
Sonia
Lite svårt att försöka få Sonia att göra ett tassavtryck. Hon gör ju liksom inga per automatik, hon har inte tyngden i kroppen helt enkelt. För att få en markant tass fick jag trycka lite över hennes axlar. Blev ju inte så naturligt. Men men...
Från appen
Nä nu ska jag krypa upp i soffan med min kopp kaffe och min platta.
Ja, jag köpte en platta häromdagen. Ja, det är barnsligt roligt att spela på den. Allt blir liksom mycket större än telefonen :o)
↧
God Jul!!!
↧
↧
My sunshine
↧
Fräsig fågelmatare
↧
Filosofen
↧
Den värsta dagen på året
Imorgon är det nyårsafton. Det är enligt mig den värsta dagen på hela året. På grund av att Sonia är så skotträdd. Tycker så synd om henne. Stackarn vet inte vart hon ska ta vägen. Vankar av och an runt hela huset, superstressad.
Hennes beteende är så inrotat att det går inte att få ur. Har prövat ALLT. Men hon har blivit lite bättre. Dom enstaka smällarna innan nyår klarar hon ganska bra. Hon stannar upp när panget kommer men sen fortsätter hon med det hon höll på med. Svansen är fortfarande stolt buren på ryggen. Men för säkerhets skull har hon alltid koppel på sig 2 veckor innan och några dagar efter nyår.
12-slaget är kaotiskt. Hon försöker ta sig in i alla möjliga skåp och vrån som hon annars inte har en aning om att dom existerar. Badrummet är en säker plats. Allra bäst är det att åka runt med bilen med radion på högsta volym.
Jag blir lite irriterad på folk som tar ut sina hundar på 12-slaget. Enligt mig finns det ingen som helst anledning till det. Även om hunden inte är skotträdd så räcker det med att en raket hamnar fel, på eller i närheten av hunden, så kan det räcka för att hunden blir rädd resten av livet. Det kan ju hända att hunden inte bryr sig heller. Men det är så dumt att chansa. Och vad har hunden för utbyte att titta på raketer? Ännu ett påhitt från oss människor.
Läste i Aftonbladet häromdagen att Arlanda erbjöd förra året 200 st hotellrum för skotträdda hundar. Det är ju en superbra ide. På Arlanda är det garanterat smällfritt.
I år har dom erbjudit lite över 300 st rum. Funderar på om jag och Sonia skulle bo där nästa år.
Hennes beteende är så inrotat att det går inte att få ur. Har prövat ALLT. Men hon har blivit lite bättre. Dom enstaka smällarna innan nyår klarar hon ganska bra. Hon stannar upp när panget kommer men sen fortsätter hon med det hon höll på med. Svansen är fortfarande stolt buren på ryggen. Men för säkerhets skull har hon alltid koppel på sig 2 veckor innan och några dagar efter nyår.
12-slaget är kaotiskt. Hon försöker ta sig in i alla möjliga skåp och vrån som hon annars inte har en aning om att dom existerar. Badrummet är en säker plats. Allra bäst är det att åka runt med bilen med radion på högsta volym.
Jag blir lite irriterad på folk som tar ut sina hundar på 12-slaget. Enligt mig finns det ingen som helst anledning till det. Även om hunden inte är skotträdd så räcker det med att en raket hamnar fel, på eller i närheten av hunden, så kan det räcka för att hunden blir rädd resten av livet. Det kan ju hända att hunden inte bryr sig heller. Men det är så dumt att chansa. Och vad har hunden för utbyte att titta på raketer? Ännu ett påhitt från oss människor.
Läste i Aftonbladet häromdagen att Arlanda erbjöd förra året 200 st hotellrum för skotträdda hundar. Det är ju en superbra ide. På Arlanda är det garanterat smällfritt.
I år har dom erbjudit lite över 300 st rum. Funderar på om jag och Sonia skulle bo där nästa år.
↧
↧
En enda lång väntan
Gick av mitt nattpass i morse kl 08:30.
Åkte hem. Åt frukost. Sov 2 timmar. Drack en kopp kaffe. Tränade hundarna i skidbacken. Duschade. Lagade mat. Åt mat.
Trött som faan. Så nu är det bara en lång väntan på att allt detta ska vara över och att Sonia har varvat ner så pass mycket att jag kan gå och lägga mig.
Jobbar morgonpass imorgon.
Kommer nog att somna ganska tidigt imorgon kväll...
GOTT NYTT ÅR ALLA MINA LÄSARE!!!!
Åkte hem. Åt frukost. Sov 2 timmar. Drack en kopp kaffe. Tränade hundarna i skidbacken. Duschade. Lagade mat. Åt mat.
Trött som faan. Så nu är det bara en lång väntan på att allt detta ska vara över och att Sonia har varvat ner så pass mycket att jag kan gå och lägga mig.
Jobbar morgonpass imorgon.
Kommer nog att somna ganska tidigt imorgon kväll...
GOTT NYTT ÅR ALLA MINA LÄSARE!!!!
↧
Matrutiner
Varje kväll får mina hundar lite kvällsmål i form av välling och en skorpa (Sonia får ett kex). Det var en grej som började för några år sedan när Berit var dålig i magen och hade fastat hela dagen. Köpte majsvälling till henne som hon skulle få på kvällen och när kvällen kom så stod ju även Tjejen och Sonia där med sina stora, bedjande ögon. Dom fick också. Och på den vägen är det. Försökte sluta med det när Berit dog och skapa nya rutiner men kvällsvällingen var inrutad och orubblig.
Faktum är att det är enda gången Tjejen står och stampar och piper i köket. Maten är hon föga intresserad av, har alltid varit men vällingen...den är det bästa på hela dagen. I alla fall i matväg om man frågar Tjejen. När Tjejen är skendräktig så kan det gå en vecka utan att hon äter. Hon går fram och nosar och sen är det inte mer med det. Men vällingen är fortfarande lika poppis. Då får hon i sig nånting i alla fall.
Vid vällingdax är det också den enda gången som Tjejen slickar runt sin skål över hela huset. Ibland hittar man den i hallen, ibland vid altandörren, ibland under matbordet.
Efter dom har ätit sin välling så byter dom skålar. Enda gången det sker och just i den situationen är det helt ok för min del. Det verkar vara en del av deras "vällingrutin". Aldrig nåt tjafs då.
Faktum är att det är enda gången Tjejen står och stampar och piper i köket. Maten är hon föga intresserad av, har alltid varit men vällingen...den är det bästa på hela dagen. I alla fall i matväg om man frågar Tjejen. När Tjejen är skendräktig så kan det gå en vecka utan att hon äter. Hon går fram och nosar och sen är det inte mer med det. Men vällingen är fortfarande lika poppis. Då får hon i sig nånting i alla fall.
Vid vällingdax är det också den enda gången som Tjejen slickar runt sin skål över hela huset. Ibland hittar man den i hallen, ibland vid altandörren, ibland under matbordet.
Efter dom har ätit sin välling så byter dom skålar. Enda gången det sker och just i den situationen är det helt ok för min del. Det verkar vara en del av deras "vällingrutin". Aldrig nåt tjafs då.
Tjejens skål har hamnat under matbordet och Sonia kollar om det finns nåt kvar.
Jag vet att detta är en liten töntig rutin, många skulle nog kalla det substitut för barn. Men mina hundar mår bra av det och framför allt...dom gillar det.
↧
Tyresta Nationalpark
Åkte med mamma till Tyresta Nationalpark idag. Det var ett tag sen jag var där. Tror det var när Berit var ungdom. Berit och jag brukade gå där mycket på helgerna eller eftermiddagarna om sommaren. Trevligt stråk med mycket terräng som ibland är lite knepig.
Tyresta Nationalpark var ju även stället som det brann på. Ett par turister som grillat och det gick lite tokigt. Stort område var nerbränt men nu såg man att det börjar återhämta sig så sakteligen.
Hade med mig Tjejen. Sonia fick var hemma. Gick långpromenad igår och är man strax över 10 år så får man ha en vilodag emellan. Hon protesterade inte när jag bar in henne i sängen igen :o)
Ljuset var tyvärr inte det bästa. Solen kommer inte upp tillräckligt högt för att nå ner mellan träden. Det blev mycket kort med mobilen. Lite tråkigt när jag äntligen släpat med mig kameran men men...va ska man göra? Kan ju inte ändra solens position direkt :o)
Eftersom det är ett naturreservat så måste hundar gå kopplade. Men Tjejen fick gå lös ibland. Schhh...säg inget :o)
Det var en trött vovve i bilen på vägen hem och jag måste erkänna att jag tog en lite powernap när vi var hemma :o) Sååååå skönt...
Tyresta Nationalpark var ju även stället som det brann på. Ett par turister som grillat och det gick lite tokigt. Stort område var nerbränt men nu såg man att det börjar återhämta sig så sakteligen.
Hade med mig Tjejen. Sonia fick var hemma. Gick långpromenad igår och är man strax över 10 år så får man ha en vilodag emellan. Hon protesterade inte när jag bar in henne i sängen igen :o)
Ljuset var tyvärr inte det bästa. Solen kommer inte upp tillräckligt högt för att nå ner mellan träden. Det blev mycket kort med mobilen. Lite tråkigt när jag äntligen släpat med mig kameran men men...va ska man göra? Kan ju inte ändra solens position direkt :o)
Stenpose
Var är Tjejen?
Brant trappa nerför ett berg. Berit gick alltid på sidan av denna trappa.
Vätskepaus
När vi satt och fikade passade Tjejen på att kolla om det gick att bada
Det var en trött vovve i bilen på vägen hem och jag måste erkänna att jag tog en lite powernap när vi var hemma :o) Sååååå skönt...
↧
Familjeträff
↧
↧
Uttråkad katt
↧
Längtar till våren
↧
Kalasdax
↧
Sitt vackert och lipa
↧
↧
Snö på nosen är inte kul
↧
Skogspromenad i det vackra vädret
Vackert väder idag och då kan man ju inte hålla sig inne. Flickorna och jag gick ut i skogen. Solen sken och fåglarna kvittrade. Det finns hopp om våren :o)
Det var inte upptrampat i skogen så Tjejen fick ett bra träningspass. Sonia och jag oxå för den delen. Ibland kunde jag gå ovanpå snön. Ibland sjönk jag ner en dm, ibland hade jag snö upp till knäna. Ganska mycket snö i mina skor när jag kom hem. Var det skönt att ta av sig dom? Jaaaa :o)
Det var inte upptrampat i skogen så Tjejen fick ett bra träningspass. Sonia och jag oxå för den delen. Ibland kunde jag gå ovanpå snön. Ibland sjönk jag ner en dm, ibland hade jag snö upp till knäna. Ganska mycket snö i mina skor när jag kom hem. Var det skönt att ta av sig dom? Jaaaa :o)
En som är glad för snön :o)
"Hur var det nu då? Skulle du kasta en snöboll eller?"
Mitt lilla timglas :o)
Precis innan man kommer ut på vägen måste man passera en äng. Där var det mycket snö. Tjejen hade hysteriskt roligt åt att snön. Hoppade och dök ner med nosen. Jag stannade för att fota men Sonia...
...ville bara hem :o)
Som sagt...en del snö i skorna.
↧
Bilder från idag
↧