Quantcast
Channel: Ickas liv
Viewing all 301 articles
Browse latest View live

FY FAN vilka vidriga människor det finns!!!!!!!!!!!!!!

$
0
0
VARNING FÖR STARKA BILDER! KÄNSLIGA LÄSARE AVRÅDS ATT TITTA!!!

Övervägde om jag skulle skriva detta inlägg eller inte men jag känner att jag MÅSTE. Jag är så upprörd över det som har hänt.

På morgonpromenaden i morse så gick jag med hundarna på grusvägen. Jag skulle ta vad jag kallar "brandvägssvängen". Normalt går jag upp i skogen på en stig tills jag kommer till en gammal brandgata i skogen och så går jag på den tills jag kommer ut på grusvägen och så tar jag den hem. I dag gick jag tvärtom eftersom det hade regnat så det var ganska lerigt på grusvägen. Då är det bättre att avsluta med skogen så är inte hundarna så skitiga när vi kommer hem. Praktiskt helt enkelt.

I alla fall...går längs med grusvägen och när vi kommer en bit så kan man se en snutt av kohagen. Brukar alltid stanna och titta om jag ser några kor. Dom är ju så söta. Tyckte jag såg en ko som låg ner. Trodde först att det var en sten men när jag tittat ett tag så såg jag att det var en ko. Tänkte att hon låg och sov. Reagerade dock på att dom andra kossorna inte var i närheten. Dom brukar ju alltid vara tillsammans i en klunga. Men man ser ju som sagt inte hela kohagen. Den är rätt stor så jag tänkte inte mer på det.
Gick svängen med hundarna och sen åt vi frukost.

Efter en stund skulle jag åka till jobbet. Körde lite sakta förbi "kohagssnutten" och såg att kossan låg kvar. Nu tyckte jag det var konstigt. Fick en dålig magkänsla att det inte var som det skulle. Parkerade bilen längs med kanten och började gå mot kossan. Över sly-område, genom elstängslet och in i hagen. Såg inte dom andra kossorna alls. Sicksackade mellan ko-skitar och kom till slut fram till kossan.

HON VAR DÖD!!!

Blod hade runnit ur munnen och rumpan och hon hade ett fult sår under ögat. Först trodde jag att det hade gått snett när hon kalvat för det såg så ut, med blodet i rumpan. Men varför hade hon blod i munnen? Varför hade hon ett sår under ögat?
Stämde inte överens med en attack från ett annat djur heller men va visste jag.

Efter mycket om och men fick jag tag i bonden och talade om vart jag var och vad jag hade hittat. Han skulle åka dit.

Senare på kvällen ringde hans fru och tackade mig för att jag hade hört av mig. (Det är ju en självklarhet tycker jag. Behövs ju inte tackas för).
Och när hon berättade vad som hade hänt kossan blev jag alldeles gråtfärdig. Samtidigt så upprörd att jag kände hur jag skakade inombords.

NÅN HADE SKURIT HENNE I RUMPAN!!! Hur i helvete är man funtad som människa om man gör såna saker? Är det en psykopat som övar inför kommande mord på människor? Hur störd i huvudet kan man vara?
Tur i oturen så trodde bonden att hon hade blivit förgiftad innan så man kan ju bara hoppas att hon var död innan dom började skära i henne.

Jag blir helt mållös när jag tänker på det här. Jag kan inte för allt i världen begripa hur man kan vara en sån människa som gör sånt här mot ett oskyldigt djur.
Va hade den här kossan gjort den människan/dessa människor?


Jag önskar att jag skulle kunna göra samma saker på människorna som gjorde det här mot kossan. Då skulle dom få känna hur det känns. Fast det är väl kanske det som är deras fel? Att dom inte kan känna. Att dom är helt avtrubbade från känslor. Inga känslor för djur, inga känslor för andra människor.


Man måste ju vara riktigt störd om man utför såna här saker. Såna här saker finns ju inte ens i den vildaste fantasin hos en normalt fungerande människa.


Nä...jag säger bara en sak till såna här människor.
HOPPAS NÅN GÖR LIKADANT PÅ ER. Fast utan att ta död på er först. För ni förtjänar att lida.

Söta, nyfikna och LEVANDE kossor

$
0
0
På motionsrundan idag var jag tvungen att gå förbi kohagen. Kände ett måste att titta till kossorna. Dom stod på andra sidan hagen när vi kom, men när dom såg oss kom dom lite småspringande fram till vår sida.
Tjejen är fortfarande fascinerade av dom. Kan inte sluta titta. Vem vet...hon kanske pratar med dom?
Sonia bry sig föga. Hon satte sig och käkade gräs medans jag och Tjejen pratade lite med dom.

Nu kommer dom




Hade en film i mobilen när dom springer mot oss. Men min data och mobil vill inte samarbeta när det gäller videoklipp. La ut en filmsnutt på instagram istället.

Fredagsbild

Corvus Corone

$
0
0
Eller kråka på vanlig svenska :o)
Jag har en familj kråkor som bor i närheten och dom brukar komma till mig på lite mat. Dom är så fina. Nu har dom ungar oxå. Ungarna ser ut att vara vuxna men innerst inne så är dom små oskyldiga bebisar. Flyger dåligt och kan inte skaffa mat själv. Dom är beroende av sina föräldrar precis som vilken bebis som helst.


Kråkor har enligt mig oförtjänt dåligt rykte. Visst kan jag hålla med om att dom är ganska skräpiga av sig. Glömmer man en soppåse på altanen så tar det inte många sekunder innan dom har varit där och rivit ut allt innehåll. Men dom är ju oxå smarta. Dom letar föda där ingen annan letar. Dom undersöker allt dom kommer åt för att kolla om det är ätbart. Det är ju rätt fiffigt. Undrar om dom kände Berit? :o)




Hörrni...inge bråk vid matbordet...

Sitter på altanen med morgonkaffet och bevittnar detta underbara spel mellan vuxen och bebis. Bebisen följer efter mamma/pappa överallt och gapa efter mat. Konstant hungrig. Men ska man bli en vuxen kråka måste man ju äta.
Kraxet som bebisarna ger ifrån sig har en liten underton av desperation. Desperat efter mat. Dom flesta tycker det ljudet är olidligt. Själv är det som balsam för min själv. Blundar och tar en klunk kaffe och kommer på att jag sitter och småler. Det är så underbart att höra dom små liven till morgonfikat.

"Jag vill ha mat!"

"MAT!!!"

"Nä nu orkar jag inte med den där krävande ungen"

"Va fan...fick jag inge käk eller?"

Så nästa gång ni ser kråkor (eller andra fåglar), stanna upp och titta på dom en stund. Bakom deras skrikiga och skräpiga beteende finns en logik. Man måste bara ansträngs sig för att se den.

Bevingad besökare på altandörren

Det är såååå jobbigt att vara ledig

Huggormstorsdag

Ser ni likheten?


Kvällspromenad i härligt väder

$
0
0
Eftersom jag hade möte mitt på dagen så blev det en längre runda på kvällen. Skönt väder med lite solglimtar emellanåt. Jobbiga mygg och flugor men annars var det bra.

Ett gulligt hus vi passerade

Waxängs gård



Tjejen med sin benvikt

Det var första gången som Tjejen gick så långt med vikten på. I vanliga fall har vi hållit oss på max 5 km. Men jag ville testa och se om hon pallade. Hon verkade inte ett dugg bekymrad och när vi kom hem och stretchade så reagerade hon inte alls. Får väl se hur hon går imorgon.
Än så länge har vi fortfarande bara vikt på höger bakben, för hon håller fortfarande på att bygga upp musklerna där. Men det går framåt...

Sonia var lite seg idag. Gick mest bakom mig. Fast ändå glad och inte stretade emot.

Värsta agility-trädet. Synd bara att det låg på andra sidan hagen. Bakom taggtråden.

Sonia får snålskjuts

Vi går igenom ett område med oerhört massa sly och småkvistar. Och för att Sonia inte ska få ögonen utpetade eller en pinne i bröstkorgen fick hon åka på armen i ca 15 meter. Hon klagade inte :o)

Vår karta

Våra siffror


Ett år utan Berit

$
0
0
Ett år sen Berit gick bort.
Saknar henne så otroligt mycket fortfarande...

Sommarvärme

$
0
0
Dom senaste dagarna har temperaturen krypit upp mot 30 grader. Och det har varit vindstilla. Med risk för att låta lite gnällig så tycker jag nog att det är lite i det varmaste laget. Jag vet att det finns soldyrkare i det här landet som bara älskar den värmen. Men jag tillhör inte en av dom. Tyvärr men så är det.
Idealisk temperatur för mig är runt 18-20 grader. Kan sträcka mig till 23 grader om det skulle vara så. Men inte mer.
Är det för varmt går jag omkring och är arg. Gillar inte att vara arg. Särskilt över en sån sak. Som jag inte kan styra över.
Mina dagar vill jag spendera i skogen med hundarna. Men när det är så varmt så är det snudd på djurplågeri att gå en långpromenad. Inte vill dom det heller. Till och med Tjejen tycker det är jobbigt att gå ut i den värmen. Hon som är ganska obrydd annars av vilken väderlek det är.
Bada är det enda som går att göra med hundarna. Fast det är ju lite orättvist mot Sonia. Hon gillar inte att bada. Hon simmar om jag själv skulle bada. Då brukar jag bära ut henne så simmar hon till land. Och så bär jag ut henne så simmar hon tillbaks. Så håller vi på några vändor. Sonia måste ju tro att jag är dum i huvudet. "Fattar hon inte att jag inte vill simma runt i vattnet som Tjejen?" :o)

Extra jobbigt är det nu eftersom vi rev vår altan förra helgen. Vi håller på att bygga en ny men det går inte över en dag. Vissa saker kan man som sagt inte styra över. Som pelarnas brinntid. För hoppnings vis är den klar till nästa helg. Då kommer det före- och efterbilder :o)

Idag är dock vädret lite bättre. Dels så är det inte så lika varmt och dels så blåser det lite ute. Nu är ju inte klockan så mycket än så vi får se om det går att gå en skogspromenad mitt på dagen.

Men tills dess ska jag ta en kopp kaffe och lösa lite korsord.

Behaglig skogspromenad

$
0
0
Som sagt..vädret var rätt så behagligt idag. Varmt men med svala vindar som pustar till ibland. Flickorna och jag begav oss ut i skogen. Tyst och skönt fast med en fasligt massa flygfän virvlandes i luften. Har nog snortat in en så där 300 st småflugor.


Sonia äter blåbär själv. (Ligger en film på instagram på det oxå)

Tjejen förstod inte vitsen av att äta blåbär själv när matte kan mata henne. När jag inte gjorde det la hon sig ner och såg lite småsur ut.

Stopp, stanna

$
0
0
Tiden går så himla fort just nu tycker jag. Tyckte det inte var länge sen som sommaren började och nu är det snart augusti. Hur gick det till?

I vanliga fall hade jag haft semester nu. Fast inte i år. I år har jag sen semester. Veckorna 35, 36 och 37. Varför? Jo för att jag kan det i år. I och med att jag bytte jobb i årsskiftet så har jag nu möjlighet att välja när jag vill ha semester. Den möjligheten har jag inte haft dom senaste 15 åren.
Jag ska inte klaga. Jag har ju faktiskt haft semester 4 veckor varje år. Men eftersom det gamla jobbet stängde juli-månad så var man liksom lite tvungen till att ta ut sin semester då.
Jag har alltid gillat att spara en vecka semester som jag kan ta ut lite som strödagar. Rätt skönt att vara ledig fredag och få lite långhelg. Fast dom senaste åren har den lilla veckan gått åt till Berit. Hon lyckades pricka in operationer och sjukdom så att jag fick ta ut dom. Fast det är ju också bra i och för sig. På så vis slapp jag "sjukanmäla" mig själv och få karens och allt va det innebär. Synd att man som hundägare inte kan vabba :o)

När jag nu bytte jobb så fick jag som sagt valmöjligheten om att lägga min semester hur jag ville. Därför blev den sen. Jag gillar hösten ofantligt mycket. Älskar att gå i skogen när löven börjar ändra färg. Det är behaglig temperatur ute och på kvällarna kan man mysa med tända ljus. Missförstå mig inte, jag gillar sommarn också men det är nåt speciellt med hösten. Tycker jag i alla fall.

Jag är ju ledig rätt mycket även jag jobbar. Jobbar ju bara 3 nätter sen är jag ledig 6 dagar. Jobbar 3 nätter, ledig 6 dagar osv. Så sommaren är ju inte bara jobb för min del. Hinner ju med att bara vara också. Kanske det är just därför som jag inte tycker att det är jobbigt att inte ha semester just nu.

Nä nu vankas det skogspromenad....

Keligt

Nysåpade flickor


Het promenad

$
0
0
Ja man kan säga att det var rätt hett ute när flickorna och jag gick våran skogspromenad. Trodde inte det skulle vara så varmt för det kändes inte så hett när vi började gå. Men vi tog oss ut och hem igen.
9.07 km på 2.11 timmar. Några vätskepauser blev det längs vägen och när vi kom var det trötta och nöjda pälsar som somnade :o)

Vätskepaus nr 1






Nån som vet vilken sorts fågel som denna fjäder kan ha tillhört?

Höstfärger

Nä vi kom hem så var ju hundarna rätt varma. Va passande inte bättre än att få ligga under en kall, blöt handduk. Det var nice tyckte dom. Slutade flåsa nästan på en gång.




Tjejen badar

$
0
0



Lycklig hund :o)

"Jag släpper inte min boll"

"Ok jag släpper inte min blick ifrån min boll"

"Kom matte, du kan kasta bollen härifrån istället"

"Jippiiiiiiiii..."

"Usch, solen i ögonen"

"Sa du nåt?"

Lyckan kom med lite större vågor att plöja igenom :o)

Gräva en sista gång innan vi går hem


Bilderna är från mobilen därav den skiftande kvaliteten och färgerna. Lovar att ta med kameran nästa gång :o)

Om jag har fattat det rätt

$
0
0
Om jag förstår det hela rätt så kan man vara medlem på Instagram utan att en smartphone. Är det nån som är mer tekniskt på det där än jag?

Fast är man bara medlem via datan så blir det svårt att lägga upp egna bilder. Lite bökigt att släpa runt laptopen och fota med webkameran liksom. Fast...man behöver ju inte lägga upp egna bilder. Man kanske bara är intresserad av att kolla andras bilder.

Jag prövade nämligen att gå in på instagram.com och logga in. Och vips så var jag inne på mitt konto. Det såg nästan ut som när man loggar in via appen på telefonen.
Nu loggade jag in via internet på telefonen men det ska väl inte spela nån roll?
Måste pröva att göra det via datan. Om det går så är det ju himla fiffigt....

Redan augusti

$
0
0
Ja sommaren sprang fort i år. Det är redan augusti. Och jag har fortfarande min semester att se fram emot....

Till minne av Berit

$
0
0
Idag var det dax. Hade en bokad tid för tatuering. Berits tassavtryck.
Kraftigt förminskad förstås :o) Har länge tänkt på att jag skulle vilja ha en tatuering efter Berit. Funderade på ett porträtt men tog mitt förnuft till fånga :o) En svart hund är svårt att få bra som tatuering. Vet ju hur svårt det var att fota henne bara. Ljuset var tvungen att vara perfekt. Kom på att jag hade ett tassavtryck från henne. Tänkte att det kunde man ju göra nåt av. Efter lite ideer blev det ett resultat. Ett bestående resultat. Ett minne för livet...


På bilden har jag precis tagit bort plasten och bara sköljt av armen. Därav lite färgrester och lite intorkat blod :o)


Min älskade Berit är nu förevigad på min arm. 9 tassavtryck är det. 9 år blev Berit. Och så slängde jag in 2 rosa hjärtan bara för att jag gillar hjärtan och jag gillar rosa :o)

Lite mer bilder på Berit...

Sovkompisar :o)

Finaste

Blöt. Notera dock att hon är torr på ryggen. Man vill ju inte förstöra frisyren helt. Fast å andra sidan var det tillräckligt mycket vatten som rymdes i pälsen på benen, kragen och magen om man frågar mig :o)

Som sagt...alltid torr på ryggen.

Berit har typ simmat 2 gånger i sitt liv. En gång när jag gick ut med henne där det var långgrunt. Och en gång när hon plumsade i ofrivilligt. Denna vattenhund var inte mycket för vatten. Tokfian...

Nu när jag har tatueringen så känns det lite som att jag har fått tillbaka en del av mig som dog med Berit. En liten del i alla fall.
Töntigt, jag vet...

Den senaste tiden har jag varit lite besatt av att kolla nuffar på Instagram. Tänker att jag kanske skulle ha en sen när dom andra gått vidare. Men det är ju inte nuffe i sig jag vill ha. Jag vill ju ha Berit. Tänk om man visste att Berit återfötts i en ny nuffe? Skulle inte tveka en sekund på att skaffa den då. Fast utan alla veterinärbesök och sömnlösa nätter förstås :o)
Men så funkar det ju inte. Jag får nöja mig med att titta på hennes fina avtryck på armen. Och känna avtrycken i mitt hjärta...
Viewing all 301 articles
Browse latest View live